I Jokkmokk, norr om polcirkeln, går solen inte ner alls under några veckor varje sommar. Vi älskar ljuset – men det lurar kroppen att tro att natten aldrig kommer. Här skriver Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare av c/o Gerd, om vad ljusa nätter gör med sömnen, varför natten är hudens viktigaste arbetspass – och hur du bygger en kvällsritual som talar om för nervsystemet att dagen är slut. Var du än bor. Av Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare c/o Gerd Sommaren när natten försvinner Vi som bor här uppe har ett särskilt förhållande till midnattssolen. Den är gudomlig – man kan plocka bär vid midnatt, och energin i kroppen känns outsinlig. Men den har en baksida som alla norrlänningar känner: det är förvånansvärt svårt att gå och lägga sig när himlen ser ut som klockan fyra en söndagseftermiddag.   Och det här gäller inte bara oss norr om polcirkeln. Hela Sverige har ljusa sommarnätter, och de ställer till det för sömnen mer än vi tror.     Vad ljuset gör med kroppen Förklaringen är enkel och väl belagd: ljus är kroppens viktigaste tidgivare. När det är ljust håller hjärnan tillbaka melatonin – hormonet som gör oss sömniga – och kroppsklockan skjuts framåt. Kvällsljus, oavsett om det kommer från midnattssolen eller mobilskärmen, säger till kroppen att dagen fortfarande pågår.   Det betyder något ganska befriande: om du har svårt att somna på sommaren är det inte fel på dig. Kroppen gör exakt vad den är byggd för att göra – den lyssnar på ljuset. Tricket är att ge den en annan signal. Natten är hudens arbetspass Som hudterapeut måste jag få säga det: uttrycket skönhetssömn är ingen myt. Natten är hudens mest aktiva tid – det är då cellförnyelsen och reparationsarbetet går för högtryck, medan huden på dagen mest ägnar sig åt att försvara sig mot omvärlden. Sover du för lite märks det, och de flesta av oss behöver ingen studie för att bekräfta det – det räcker med en spegel efter en dålig natt.   Sömnen är med andra ord den billigaste och mest kraftfulla skönhetsprodukten som finns. Allt vi gör i badrumsskåpet är ett komplement till den. Det är holistisk skönhet i sin renaste form: det som är bra för hela dig syns i huden.     Kvällsritualen: signalen till nervsystemet Kroppen älskar mönster. Gör du samma saker i samma ordning varje kväll lär sig nervsystemet att kedjan betyder ”nu är dagen slut” – och börjar varva ner redan vid första steget. Det är hela hemligheten med en kvällsritual: den är en signal, inte en prestation. Så här kan den se ut:   •       Dimma ner en timme före läggdags. Släck taklamporna, tänd något mjukare. Lägg bort skärmen, eller åtminstone: dämpa den och sluta scrolla nyheter och jobbmejl. •       Ta en varm dusch eller ett varmt bad. Det låter bakvänt, men när kroppen sedan kyls ner efteråt hjälper temperaturfallet dig att bli sömnig – ett av de bättre belagda sömntricken som finns. •       Gör kvällsrutinen för huden – långsamt. Här är min favoritdel: rengöringen, ansiktsoljan, den stilla minuten av massage. Gör den inte som ett måste utan som en nedvarvning. Samma dofter och samma rörelser varje kväll blir en av kroppens starkaste sömnsignaler. •       Mörklägg sovrummet. I ljusa sommarnätter är mörkläggningsgardiner eller en mjuk sovmask norrländsk baskunskap. Svalt och mörkt är sovrummets recept. •       Bjud in svalorna. Ligger tankarna kvar och surrar – gör den kravfria meditationen vi skrivit om tidigare. Ingenting ska uppnås. Somnar du halvvägs igenom har den gjort sitt jobb.     Ljuset på dagen, mörkret på natten En sista sak, och den är viktig: lösningen är inte att gömma sig för sommarljuset. Tvärtom – rikligt med dagsljus, gärna tidigt på dagen, hjälper kroppsklockan att hålla rätt tid och gör kvällströttheten mer pålitlig. Så var ute i solen, plocka bären vid midnatt någon gång för minnets skull – men ge sedan kroppen ett tydligt slut på dagen. Njut av ljuset. Sov i mörkret. Det är konsten att bo i ett land med midnattssol. Hitta din kvällsrutin →     Källor och underlag •       Ljusets påverkan på melatonin och dygnsrytm – väl belagt inom kronobiologi (bl.a. forskning om kvällsljus och senarelagd sömnfas). •       Varmt bad/dusch före läggdags och insomning – metaanalys av Haghayegh m.fl. (Sleep Medicine Reviews, 2019). •       Hudens nattliga reparationsarbete och cellförnyelse – etablerad dermatologisk kunskap.

Vattnet vi dricker. Maten vi äter. Tangentbordet vi klankar ned på. Överallt finns kemikalier – och forskarna vet i dag att giftigheten ökar i takt med att de blir fler. Nu föreslår en ny statlig utredning att gränsvärdena sänks drastiskt, till en tiondel av dagens nivåer. Vi reder ut vad cocktaileffekten är – och varför din badrumshylla är en av få platser där du faktiskt bestämmer själv. Av Johan medgrundare c/o Gerd   Från DDT till tusentals tysta utsläpp På 1960-talet spreds tonvis av miljögiftet DDT över åkrar och granskogar för att stoppa skadeinsekter. Det slog hårt mot havsörnar och sälar – och orsakade cancer hos människorna som arbetade med medlet. DDT förbjöds 1969 och kemikalielagstiftningen har sedan dess skärpts steg för steg.   Men faran har inte försvunnit. Den har bytt skepnad.   ”Det vi har i dag är diffusa utsläpp av många ämnen som vi utsätts för varje dag, från dag ett i livet”, säger Christina Rudén, professor i toxikologi vid Stockholms universitet och regeringens särskilda utredare, till tidningen Syre.   Varje år används 200 miljoner ton farliga kemikalier i EU, och över 22 000 ämnen är registrerade i unionens kemikalielagstiftning REACH. Flamskyddsmedel i kontorsstolen, datorn och telefonen. Fluorerade ämnen i vattnet. Rester av bekämpningsmedel i maten. Föroreningar i luften vi andas.     Cocktaileffekten – när ett plus ett blir tre Det som oroar forskarna mest är inte de enskilda ämnena, utan kombinationen. Kemikalier som var för sig ligger under gränsvärdena kan tillsammans bli betydligt mer giftiga. Det är detta som kallas cocktaileffekten.   Problemet? Dagens gränsvärden utgår från att vi bara utsätts för ett ämne i taget – inte från att det redan finns tiotusentals kemikalier i vår omgivning.      Den statliga utredning som nu är klar föreslår därför två saker: dels mer kunskap om vad kombinationerna gör med miljö och hälsa, dels – eftersom kunskap tar tid – att dagens gränsvärden så snabbt som möjligt sänks till en tiondel. En drastisk åtgärd, men enligt Rudén väl motiverad utifrån försiktighetsprincipen, som redan gäller i både svensk lag och EU:s kemikalielagstiftning. Själv jämför hon frågans allvar med klimatfrågan.     ”Som att ha sju rökare runt bordet” Samma varningar hörs internationellt. Den amerikanske läkaren och forskaren Eric Topol – en av världens mest citerade – har på senare tid ägnat stor uppmärksamhet åt mikroplaster och så kallade evighetskemikalier (PFAS), som i dag återfinns i våra artärer, i hjärnan och i reproduktionsorganen, och som kopplas till allt från fertilitetsproblem till hjärtsjukdom och kognitiv påverkan. I ett uppmärksammat avsnitt av The Mel Robbins Podcast liknade han till och med hemmets doftljus vid att ha sju rökare runt middagsbordet.   Poängen är inte att skrämmas. Poängen är att exponeringen är summan av många små val – och att en del av dem faktiskt går att påverka.     Kosmetika och hudvård – exponeringen du kan styra Luften du andas väljer du inte. Vattnet ur kranen väljer du knappast heller. Men det du smörjer på huden – kroppens största organ – väljer du varje dag.   Hudvård, makeup, parfym, schampo: studier har uppskattat att en genomsnittlig konsument använder ett tiotal produkter dagligen, med sammanlagt hundratals enskilda ingredienser. Varje ingrediens är bedömd och godkänd var för sig – men precis som med kemikalierna i vår omgivning är det ingen som har bedömt just din dagliga cocktail.   Det betyder inte att konventionell kosmetika gör dig sjuk. Det betyder att badrumshyllan är en av de enklaste platserna att sänka sin samlade kemikaliebelastning på.     Medvetenhet, inte rädsla På c/o Gerd har vi arbetat efter samma logik som utredningen nu föreslår – försiktighetsprincipen – sedan dag ett. Naturliga råvaror, korta ingredienslistor och full transparens i vad varje produkt innehåller. Tillverkat i Jokkmokk, i Swedish Lapland. Vill du börja tänka mer medvetet?   Tre enkla steg: •       Vänd på förpackningen. Ju kortare och mer begriplig ingredienslista, desto lättare att veta vad du faktiskt använder. •       Räkna dina produkter. Färre men bättre produkter sänker den samlade exponeringen – och sparar dessutom pengar. •       Se över dofterna. Syntetisk parfym och doftljus är något av det enklaste att välja bort eller byta ut.     Kemikalierna omkring oss är en fråga för lagstiftare i Stockholm och Bryssel. Men vad du lägger på din hud – det är en fråga för dig.     Källor Tidningen Syre: ”Ny utredning: Sänk gränsvärdena för kemikalier till en tiondel” av Ossian Sandin. The Mel Robbins Podcast: avsnitt med dr Eric Topol om miljögifter, mikroplaster och evighetskemikalier.  

Nu när sommaren är här och trädgårdarna börjar fyllas med en massa härliga ätbara saker så tänker jag på rabarber. Den gjorde sin entré till Sverige under 1700-talet och användes initialt som medicinalväxt. Då hade man redan använt rabarberns rot för många tusen år sedan i Kina för allehanda magproblem, men tydligen främst vid förstoppning.   Jag tycker själv väldigt mycket om rabarber och som många vet kan man ju göra paj, saft, kräm, sylt, chutney och en massa andra delikata saker. Jag tänkte här dela med mig av två recept som jag tycker är mycket trevliga att göra.   Det första receptet är min mamma Gerds goda rabarbersaft. Den är fräsch, törstsläckande och en riktigt somrig dryck.     Recept: Mamma Gerds goda rabarbersaft 3 kg rabarber 4 ekologiska citroner 50 g vinsyra 500 g socker per liter vätska Skölj och tvätta av rabarbern och citronerna. Skiva därefter upp dem och lägg dem i en rostfri hink eller gryta. Täck rabarbern och citronerna med kallt vatten, så att allt är under vatten. Tillsätt vinsyra. Låt stå i 2 dygn, svalt och under lock. Sila saften och tillsätt därefter 500 g socker per liter vätska. Rör ner sockret ordentligt. Fördela saften i lämpliga flaskor eller burkar och förvara i frysen.     Rabarbersylt 500 g rabarber 2–2,5 dl syltsocker 1 färskpressad ekologisk citron 1 kryddmått vaniljpulver eller en halv vaniljstång Rensa och skölj rabarbern. Skär ner den i små bitar. Lägg allt i en gryta tillsammans med socker och pressad citronsaft. Koka upp blandningen och låt den därefter sjuda på medelvärme. Rör om då och då. Smaksätt sedan med vaniljen. Häll upp den färdiga sylten i väl rengjorda burkar.   Ät, drick och njut! / Anna-Lena

Letar du efter en omtänksam gåva som mottagaren verkligen får användning av? Här berättar vi om tre olika gåvoalternativ från c/o Gerd – från det klassiska digitala presentkortet till företagsgåvan och gåvan som hjälper mottagaren att hitta rätt hudvårdsrutin.

Under vintern utsätts huden för större påfrestningar än under många andra tider på året. Kall luft, blåst och torr inomhusluft kan göra att huden förlorar fukt snabbare, vilket ofta leder till torrhet, stramhet och ökad känslighet. Genom att anpassa din hudvård efter säsongen och välja skonsamma produkter med naturliga och ekologiska ingredienser kan du hjälpa huden att bevara sin naturliga barriär och fuktbalans.   Varför blir huden torrare under vintern? När luftfuktigheten sjunker avdunstar mer fukt från hudens yta. Samtidigt utsätts huden för stora temperaturskillnader när du rör dig mellan kalla utomhusmiljöer och uppvärmda inomhusmiljöer. Det kan göra att huden känns torr, stram eller börjar flagna.   Känslig hud reagerar ofta snabbare på väderförändringar och kan lätt bli röd eller irriterad. Även vardagliga vanor, som varma duschar och frekvent handtvätt, kan påverka hudens naturliga skyddsbarriär och göra det svårare för huden att behålla sin fukt.   Anpassa din hudvårdsrutin efter vintern En skonsam ansiktsrengöring är grunden i en bra hudvårdsrutin året om, men blir extra viktig under vintern. Rengör huden varsamt och använd gärna ljummet vatten, eftersom varmt vatten kan bidra till att huden känns torrare.   Efter rengöringen kan ett återfuktande serum ge huden extra fukt. Serum med hyaluronsyra hjälper huden att binda fukt och bidrar till en mjukare och mer återfuktad känsla.   Avsluta med en ansiktskräm som hjälper huden att bevara fukten och stärker hudens naturliga barriär. Om huden känns extra torr kan en återfuktande ansiktsmask användas en eller två gånger i veckan som ett komplement till den dagliga hudvårdsrutinen.   Om du är osäker på vilka produkter som passar just din hudtyp kan du använda vår hudvårdsguide eller välja en hudvårdsrutin som är anpassad efter hudens behov.   Ge även kroppen extra omtanke Ansiktet är inte den enda delen av kroppen som påverkas av vintervädret. Även armar, ben och andra torra hudpartier kan behöva extra återfuktning när luften blir torrare.   En återfuktande kroppslotion eller kroppsolja med vårdande naturliga ingredienser hjälper huden att bevara fukten och ger en mjuk och smidig känsla. Att återfukta huden efter duschen är en enkel vana som kan göra stor skillnad under vintermånaderna.   Händerna utsätts dagligen för kyla, vind och många handtvättar. En vårdande handkräm hjälper huden att behålla sin mjukhet och skyddar mot uttorkning. Även läpparna behöver extra omsorg under vintern. Ett vårdande lip care hjälper till att återfukta och skydda läpparna när de utsätts för kyla och torr luft.   Anpassa hudvården efter din hudtyp Hudens behov förändras ofta med årstiderna. Torr hud behöver vanligtvis mer återfuktning och näring, medan känslig hud ofta mår bäst av en enkel hudvårdsrutin med skonsamma produkter.   Även normal, kombinerad och fet hud kan behöva mer fukt under vintern, att lyssna på huden och anpassa din hudvårdsrutin efter säsongen kan du ge huden de bästa förutsättningarna att må bra året om.   Små vanor som gör stor skillnad Med några enkla vanor kan du hjälpa huden att bevara sin naturliga balans även under årets kallaste månader. Rengör huden med en skonsam ansiktsrengöring. Tvätta ansiktet med ljummet vatten. Applicera ett återfuktande serum och en ansiktskräm varje dag. Ge huden extra fukt med en ansiktsmask vid behov. Smörj in kroppen med kroppslotion eller kroppsolja efter duschen. Använd handkräm och lip care regelbundet när huden känns torr. En genomtänkt hudvårdsrutin med produkter som passar din hudtyp hjälper huden att bevara sin naturliga fuktbalans, mjukhet och lyster även under vintern. Med skonsamma formuleringar och naturliga ingredienser får huden de bästa förutsättningarna att kännas återfuktad, balanserad och välmående hela säsongen.

När våren och sommaren kommer fylls gräsmattor och vägkanter av gula maskrosor. Många ser dem som ogräs, men egentligen är maskrosen en av våra mest användbara vilda växter. Nästan hela växten går att äta eller använda – från roten till blomman.   Vad är en maskros? Maskros är en flerårig växt som växer nästan överallt i Sverige. Den känns igen på sina starkt gula blommor och sina fluffiga fröställningar som barn ofta blåser på. Maskrosen har använts i folkmedicin och matlagning i hundratals år. Den innehåller bland annat: Vitamin A, C och K Järn och kalium Antioxidanter och bitterämnen   Vad kan man äta? Det fina med maskrosor är att nästan hela växten är ätbar.   Bladen De unga bladen går att använda som sallad. Smaken är lite bitter, ungefär som ruccola. Tips: Plocka unga blad tidigt på våren. Skölj noggrant. Blanda med mildare sallad för bättre balans. Tycker du att bladen smakar beskt? Låt dem ligga i kallt vatten i cirka 20 minuter innan du gör en sallad. Bladen passar även i: Pesto Soppor Pajer Smoothies Blommorna Maskrosblommor kan användas till: Sirap Marmelad Te Vin Många gör "falsk honung" av maskrosblommor – en söt sirap som påminner om honung och passar perfekt på pannkakor eller i en kopp te.   Enkel maskrossirap Du behöver: 2 liter maskrosblommor 1 citron 1 liter vatten Socker Gör så här: Koka blommorna tillsammans med vatten och citron. Sila bort blommorna och koka sedan vätskan med socker tills den får en sirapsliknande konsistens.   Rötterna Maskrosrötter kan rostas och användas som kaffeersättning. Så gör du: Gräv upp rötterna. Tvätta och hacka dem. Rosta i ugnen tills de blir mörkbruna. Brygg dem som kaffe. Smaken är nötig och lätt bitter. Maskros i folkmedicin Historiskt har maskros använts för att: Stimulera matsmältningen. Öka aptiten. Driva ut vätska ur kroppen. Det är därför maskros ibland kallas för en naturlig "detoxväxt". Den ska dock inte ses som medicin utan snarare som ett näringsrikt tillskott i kosten. Maskrosblad innehåller naturliga bitterämnen som stimulerar matsmältningen och signalerar till levern att producera mer galla, vilket hjälper kroppen att bryta ner maten bättre.   Viktigt att tänka på Plocka aldrig maskrosor: Nära trafikerade vägar. På besprutade gräsmattor. Där hundar ofta rastas. Välj istället rena ängar eller trädgårdar där inga bekämpningsmedel används.   Mer än bara mat Maskrosor är också viktiga för naturen. De är en av de första matkällorna för bin och andra pollinatörer på våren. Så nästa gång du ser en maskros i gräsmattan kanske du inte ska tänka "ogräs" – utan "middag, te och en viktig resurs för naturen".   Njut av den vackra sommaren! / Anna-Lena

När Johan och Anna-Lena som grundat c/o GERD fick ett mail från en kund, kände de att nä, nu måste vi göra något åt det här. Vi hade då en doftfri produkt i vårt sortiment – många som hade babysar köpte den och använde den som en all round produkt. Mailet vi fick var från en kvinna som hade grava eksem på händerna och hon hade provat allt.

I en värld där marknaden svämmar över av otydliga produkter och lockande löften är det viktigare än någonsin att veta vad du egentligen applicerar på din hud. Det är här Care of Gerd kommer in. Med hudvård tillverkad i hjärtat av Lappland Jokkmokk kan vi erbjuda något vi står för ? naturlig ekologisk hudvård som verkligen gör skillnad.