Det finns få saker som känns så mycket som svensk sommar som att ge sig ut i skogen med en tom hink och komma hem med den full av färska bär. Att plocka blåbär, lingon eller hjortron är inte bara en härlig utflykt – det är också ett enkelt sätt att fylla frysen med några av naturens mest näringsrika livsmedel. Dessutom smakar bären som allra bäst när du har plockat dem själv. Blåbär – skogens blå superbär Blåbär är ett av våra mest älskade bär, och det är inte svårt att förstå varför. De är naturligt rika på kostfiber, C-vitamin och K-vitamin samt innehåller antioxidanter som ger bäret dess karakteristiska blå färg. Antioxidanter hjälper till att skydda kroppens celler mot oxidativ stress, medan kostfibrerna bidrar till en väl fungerande matsmältning och ger en längre mättnadskänsla. Blåbär passar perfekt att: Mixa i smoothies. Toppa yoghurten eller gröten med. Baka paj eller muffins. Frysa in och njuta av hela vintern. Lingon – små bär med mycket smak Lingon är ett riktigt nordiskt kraftpaket. De innehåller C-vitamin, kostfiber och en mängd naturliga växtämnen. Tack vare sitt naturliga innehåll av bensoesyra håller lingon dessutom länge utan att behöva konserveras. Den syrliga smaken gör lingon till ett fantastiskt tillbehör, men de fungerar också utmärkt i både frukost och bakning. Testa att: Röra lingon med lite honung. Blanda dem i müsli eller granola. Koka egen lingonsylt. Använda dem i bröd eller muffins. Hjortron – skogens gyllene guld Hjortron är ett av våra mest exklusiva vilda bär och växer främst på myrar i norra Sverige. De är särskilt rika på C-vitamin och innehåller även E-vitamin samt kostfiber. Eftersom hjortron är svårare att hitta blir varje liter extra värdefull – och smaken är svår att jämföra med något annat. Hjortron är fantastiska att: Äta tillsammans med naturell yoghurt. Servera till pannkakor eller våfflor. Koka sylt eller marmelad. Använda i desserter eller på en ostbricka. Fyll frysen med sommar Att plocka bär är ett enkelt sätt att ta vara på sommarens skörd. En eftermiddag i skogen kan ge flera liter bär som räcker långt in på hösten och vintern. Frys gärna in bären direkt efter plockning. Då bevaras både smak och mycket av näringsinnehållet, och du har alltid något gott att ta fram till frukost, mellanmål eller bakning. En stund för både kropp och själ Bärplockning handlar om mer än maten du tar med dig hem. Det är också ett sätt att komma ut i naturen, röra på sig och njuta av lugnet i skogen. Att promenera bland blåbärsris och myrar, lyssna på fåglarna och känna doften av tall och mossa är en sommarupplevelse i sig. Så packa en termos, ta med familjen eller en vän och ge dig ut. Med lite tur kommer du hem med naturens egna skafferi – fullt av blåbär, lingon och hjortron som du kan njuta av långt efter att sommaren är över. / Anna-Lena

Att unna sig egen tid är en fin kärlekshandling till dig själv. Lyssna på lugn och vacker musik, tänd några ljus, drick en god kopp te, lägg dig på yogamattan och slappna av med en guidad meditation. Gör det där lilla extra som hjälper dig att landa i kroppen och hitta lugn och ro. Det behöver inte vara komplicerat. Ta ett härligt fotbad, lägg en ansiktsmask, skrubba kroppen och smörj sedan in huden noggrant med en härlig kroppsolja eller lotion.   Och här kommer det fiffiga i kråksången – du kan botanisera i både skafferiet och trädgården och hitta fina ingredienser som kompletterar din spadag.   Fotbad Ett helt ljuvligt fotbad gör du enkelt om du har tillgång till rosenblad och ringblommor. Du behöver: En näve rosenblad En näve ringblommor 1 msk havssalt Lägg blommorna i en balja med varmt vatten och tillsätt havssaltet. Sätt dig ute i trädgården, på balkongen eller någon annan plats där du känner dig avslappnad. Fila sedan fötterna och smörj in dem med en härlig fotkräm eller ett vårdande balm.   Har du hemma Lavendel Salt eller Spa Birch Scrub så passar det utmärkt att addera till ditt fotbad. Avsluta gärna med Foot Cream With Tea Tree & Peppermint.   Ansiktsmask med B-vitaminer och zink Du behöver: ¼ paket färsk jäst 1–2 msk mjölk Rör samman ingredienserna tills jästen är helt upplöst i mjölken. Applicera masken på väl rengjort ansikte, hals och dekolletage med händerna eller en pensel. Låt verka i 10–15 minuter och tvätta sedan noggrant av med ljummet vatten. Avsluta med en återfuktande ansiktskräm eller ett serum. Masken är renande och mjukgörande och gör att huden känns lätt uppstramad. Jäst är naturligt rik på B-vitaminer samt innehåller zink och magnesium.   Ansiktsmask med honung Applicera ett generöst lager honung på väl rengjort ansikte, hals och dekolletage. Låt verka i 10–15 minuter och skölj sedan av med ljummet vatten.   Honung är naturligt återfuktande och lugnande samt har antibakteriella egenskaper. Den passar de flesta hudtyper och lämnar huden mjuk och smidig.   Du kan göra detta bara för dig eller så gör man en gemensam spa-dag med familj och vänner.   Se nu till att ta hand om dig under sommaren! / Anna-Lena

Johan, medgrundare av c/o Gerd, startade sin första frisörsalong som 19-åring och har tvättat fler huvuden än han kan räkna. Här delar han det viktigaste han lärt sig bakom stolen: att vackert hår börjar i hårbotten, att ”gnisslande rent” är en varningssignal – och att de snällaste tvättaktiva ämnena gör det bästa jobbet. För håret, för hårbotten och för vattnet allt sköljs ut i. Av Johan, frisör och medgrundare c/o Gerd     Det viktigaste jag lärt mig bakom stolen Jag utbildade mig till frisör och startade min egen salong redan som nittonåring. Sedan dess har jag haft händerna i tusentals huvuden – och om jag ska koka ner alla dessa år till en enda lärdom blir det den här: din hårbotten är hud. Levande, känslig hud, med samma behov av omsorg som ditt ansikte.   Ändå behandlar de flesta av oss hårbotten som ett golv som ska skuras. Vi tar det starkaste schampot, skrubbar loss och sköljer med hetaste vattnet. Sen undrar vi varför hårbotten kliar, håret blir platt och topparna torra. Svaret sitter oftast inte i håret – det sitter i tvätten.     Myten om ”gnisslande rent” Vi har lärt oss att hår som gnisslar efter tvätten är rent. Sanningen är nästan tvärtom: gnisslet betyder att schampot tagit med sig inte bara smuts och stylingrester, utan även hudens och hårets egna skyddande fetter. Kvar står en avfettad hårbotten som gör vad hud gör när den skalas av – den kompenserar. För många betyder det snabbare fett vid rötterna, klåda eller torrhet. Så vi tvättar oftare, med samma starka schampo, och rundgången är igång.   Det är därför jag lovar dig: det mest kraftfulla du kan göra för ditt hår är att byta till en snällare tvätt. Inte ett dyrare serum, inte en ny kur – ett mildare schampo.     Tvättaktiva ämnen – snabbkursen Det som gör rent i ett schampo kallas tensider, tvättaktiva ämnen. En tensid är en liten molekyl med två ändar: den ena älskar fett, den andra älskar vatten. Fettänden fäster vid smuts och talg, vattenänden följer med sköljvattnet – och smutsen lyfter. Så långt är alla schampon lika.   Skillnaden ligger i hur hårt tensiden tar i. Starka, konventionella tensider tar allt – smutsen, men också hudens eget skydd. Milda tensider, som de vi använder, är mer kräsna: de rengör, men lämnar barriären i fred. Våra är dessutom ekologiska och biologiskt nedbrytbara, så att jobbet de gör i din dusch inte blir ett problem i vattnet efteråt.   Och så en ärlighet du sällan hör i schamporeklam: milda tensider skummar mindre. Det där berget av lödder är nämligen ingen kvalitetsstämpel – det är mest teater. Mindre skum betyder inte sämre rengöring. Det betyder oftast snällare rengöring. Ge det två veckor, så märker du skillnaden där den räknas: i hårbotten, inte i skummet.     Bra för håret, hårbotten – och bäcken Här knyts allt ihop, för det vi sköljer ur håret försvinner inte. Det åker ut med avloppsvattnet, och som vi skrivit om tidigare i serien: reningsverken fångar mycket, men inte allt. Därför är våra tensider biologiskt nedbrytbara och våra formuleringar fria från silikoner och mikroplaster – håret får jobbet gjort, och naturen kan ta hand om resten. Det är samma fjällbäcksregel som gäller allt vi tillverkar i Jokkmokk: fungera i naturen, utan att skada den.   Näringen kommer i stället från håll du känner igen om du följt oss: risstärkelse som ger fint skandinaviskt hår naturlig volym, quinoaextrakt som återfuktar torra längder, och bär från det norrländska skafferiet.     Frisörens fem vanor för friskare hår •       Tvätta mer sällan. Två, kanske tre gånger i veckan räcker för de flesta – låt hårbotten hitta sin egen rytm. Övergången kan ta ett par veckor. Håll ut. •       Massera, skrubba inte. En minut med fingertopparna (inte naglarna) i cirklar gör hårbotten gladare än allt skrubbande – och det är en liten stund av nedvarvning på köpet. •       Schampo i hårbotten, balsam i längderna. Schampot ska tvätta huden, balsamet vårda håret. Blanda inte ihop deras jobb. •       Skölj svalare. Hett vatten löser ut mer av hudens fetter – ljummet räcker, och en sval avslutning gör längderna blankare. •       Välj schampo efter hårbotten, inte bara efter hårtyp. Kliar det och känns obalanserat – börja där, med en lugnande tvätt.     Hitta din tvätt Alla våra schampon och balsam tillverkas i vår egen fabrik i Jokkmokk, med milda, ekologiska och biologiskt nedbrytbara tensider som grund: •       Blueberry Shampoo Moisture – fuktgivande, för torrt, långt eller lockigt hår. •       Cloudberry Shampoo Volume – skonsamt och volymgivande med risstärkelse, för fint skandinaviskt hår. •       Lingonberry Shampoo Balance – lugnande, för hårbotten i obalans. •       24/7 Shampoo & Body Shower – doftfritt och milt nog för hela familjen, även de minsta. •       Deep Impact Conditioner och Shine & Volume Conditioner – balsam med quinoaextrakt respektive risstärkelse, för längderna.     Utforska hårvården → Färdiga hårvårdsrutiner →  

”Naturlig.” ”Ren.” ”Grön.” ”Ekologisk.” Skönhetshyllan svämmar över av ord som låter bra – men vad betyder de egentligen? Och hur vet du om det är genuint eller bara dekoration? Här reder vi ut begreppen, är ärliga med vad ekologiskt inte betyder, och ger dig tre frågor som avslöjar det mesta. Av Anna-Lena, medgrundare c/o Gerd   Vad betyder ”ekologisk” – egentligen? I grunden är det enkelt: ekologiska råvaror odlas utan syntetiska bekämpningsmedel och utan konstgödsel. För hudvård betyder det att växtoljorna, extrakten och vaxerna i produkten kommer från odlingar som belastar jord, vatten och insektsliv betydligt mindre än konventionellt jordbruk.   Men här kommer det första man bör veta som konsument: till skillnad från livsmedel är ordet ”ekologisk” inte lika hårt reglerat för kosmetika. Det finns seriösa certifieringar – som COSMOS och Ecocert – men det finns inget som hindrar ett varumärke från att trycka ”naturlig” på en flaska som mest innehåller annat. Orden är gratis. Det är innehållet som kostar.   Det är också värt att hålla isär begreppen: naturlig betyder att ingrediensen kommer från naturen, ekologisk säger dessutom något om hur den odlats, och vegansk handlar om att inget animaliskt ingår. En produkt kan vara det ena utan att vara det andra.     Ärligt: ekologiskt betyder inte riskfritt Nu till det vi tycker att fler i vår bransch borde säga högt: ekologiskt är inte automatiskt detsamma som ofarligt. Naturen gör inga snälla undantag – även naturliga ämnen kan irritera känslig hud, och en eterisk olja är kemi precis som allt annat.   Poängen med ekologisk hudvård är en annan, och den är större än din badrumshylla. Varje år används enorma mängder bekämpningsmedel i konventionellt jordbruk – ämnen som hamnar i vattendrag, i jorden och till slut i oss. Forskare pekar på kemikalier som en av de främsta orsakerna till att den biologiska mångfalden minskar. Att välja ekologiskt är alltså inte i första hand en fråga om rädsla för den egna huden – det är en fråga om vilken belastning din konsumtion lägger på vårt gemensamma ekosystem.   Det är samma tanke som försiktighetsprincipen, som vi skrivit om tidigare: när onödig exponering går att välja bort – för dig eller för naturen – då väljer man bort den.     Tre frågor som genomskådar det gröna bruset Du behöver inte vara kemist för att handla medvetet. Tre frågor räcker förvånansvärt långt: •       Var tillverkas produkten – och av vem? Ett varumärke som har kontroll över sin tillverkning kan svara. De som köper färdiga formuleringar från anonyma fabriker kan inte alltid det. •       Kan varumärket visa hela ingredienslistan – och förklara varför varje ingrediens är där? Full transparens är obekvämt för den som har något att dölja, och självklart för den som inte har det. •       Är de gröna orden preciserade eller bara stämning? ”Med naturliga ingredienser” kan betyda nästan vad som helst. Seriösa påståenden är specifika: vilka råvaror, varifrån, odlade hur.   Vårt svar på de tre frågorna Eftersom vi ställer frågorna är det rimligt att vi också svarar på dem. Var tillverkar vi våra produkter? I vår egen fabrik i Jokkmokk, i Swedish Lapland. Sedan starten 2008 har vi producerat allt själva, vilket ger oss full kontroll över hela kedjan – från val av råvara till färdig produkt i ditt badrumsskåp. Transparensen? Hela vår råvarulista finns öppet på hemsidan, ingrediens för ingrediens. Våra produkter innehåller inga onödiga kemikalier, silikoner eller svårnedbrytbara ämnen. Och precisionen? Vi försöker leva som vi lär även när det är obekvämt. Ett exempel: våra förpackningar görs bland annat av sockerrörsplast, som har lägre klimatavtryck än fossil plast – men den är inte automatiskt biologiskt nedbrytbar, och det säger vi hellre själva än låter någon annan påpeka det.   Vår mamma Gerd, som företaget är döpt efter, lärde oss regeln som fortfarande styr allt: ta hand om det du tar från naturen, och ta aldrig mer än du behöver.     Kvalitetsstämpeln från en fjällbäck Vi har ett eget mått på om en produkt är klar: den ska fungera lika fint hemma i duschen som i fjällbäcken efter en lång vandring. Snäll nog för naturen, effektiv nog för dig. Det är för oss hela poängen med ekologisk hudvård – inte ett ord på en etikett, utan ett löfte om att det som sköljs av din hud inte ska skada det vatten det hamnar i. Se hela vår råvarulista – 100 % transparens → Läs mer om vårt hållbarhetsarbete →     Källor och underlag •       c/o Gerd: hållbarhetssida och råvarulista (careofgerd.se). •       Tidningen Syre: intervju med Christina Rudén om kemikalier och biologisk mångfald (kemikalier som en av fem faktorer bakom förlusten av biodiversitet). •       EU-förordningen om ekologisk produktion gäller livsmedel/jordbruk; för kosmetika finns frivilliga certifieringar som COSMOS och Ecocert.

Drömmer du i hemlighet om att vara en av dem som glider ner i en isvak i januari med ett leende? Här kommer hemligheten ingen berättar: superkallbadare skapas inte på vintern. De skapas nu, i sommarvattnet. Johan, medgrundare av c/o Gerd, delar den enkla vägen dit – i din takt, på ditt sätt. Av Johan, medgrundare c/o Gerd     Börja inte i januari – börja nu De flesta som bestämmer sig för att börja kallbada gör det i helt fel läge: mitt i vintern, inspirerade av någon som lyckligt ångande kliver upp ur en isvak. De tar sats, chockar kroppen en gång – och slutar. Fullt begripligt. Att gå från noll till isvak är som att springa maraton första träningsdagen.   Men vänd på det: just nu, mitt i sommaren, är vattnet som vänligast. Sjön är ljummen, bäcken är sval snarare än stickande, och varje dopp är en mjuk träningsrunda. Det är nu du lägger grunden. Sommaren är kallbadarens träningsläger – och det bästa är att det mest känns som semester.     Varför lockar det så många? Fråga en kallbadare varför, och du får sällan ett hälsopåstående till svar. Du får ett leende och något i stil med: ”det är den bästa stunden på dagen.” Det handlar om känslan efteråt – kroppen som kokar av liv, huden som bränner på det goda sättet, och huvudet som blir alldeles tyst. I samma sekund du möter kylan finns ingen deadline och ingen att göra-lista. Bara du, vattnet och andningen. Tio sekunder av total närvaro.   Jag badar själv i bäcken vid huset i Lapplands skogar, och jag kan intyga: det är svårt att komma upp ur den utan att skratta.     Vad säger forskningen? (Nyanserat, som vanligt) Kallbad har blivit trend, och påståendena har sprungit ifrån bevisen – så här är den ärliga bilden. Det som är väl belagt är de akuta effekterna: kallt vatten aktiverar nervsystemet, kroppen frisätter noradrenalin, och du blir klarvaken och upprymd. Den effekten är verklig och kommer varje gång.   Långtidseffekterna är mer osäkra. En holländsk studie fann att personer som avslutade duschen kallt rapporterade färre sjukdagar, och mindre studier på vinterbadare pekar mot bättre humör och välbefinnande – men studierna är små och bygger delvis på självrapportering. Mycket av det kallbadare vittnar om, som bättre sömn och mer energi, tillhör än så länge kategorin personlig erfarenhet snarare än bevisad effekt. Det gör inte upplevelsen mindre äkta. Det betyder bara att du ska börja för känslans skull – inte för miraklens.     Steg ett: duschen är din träningsbana Vill du ge kallbadet en ärlig chans behöver du inte ens en sjö. Börja hemma: •       Avsluta duschen med kallt vatten i 15–30 sekunder. Inte dramatiskt, bara kallt nog att du märker det. •       Andas långsamt ut genom motståndet. Det är hela övningen – du tränar kroppen och huvudet på att möta kylan lugnt i stället för att fly den. •       Öka lite i taget: längre stunder, kallare vatten, efter någon vecka kanske hela sköljningen kall.   Det som händer är att köldchocken tappar sin makt över dig. Flåsreflexen blir bekant, axlarna sjunker, och det som var brutalt i tisdags är helt okej på söndag. Kroppen är förbluffande snabb på att lära sig – om du ber den snällt och ofta, i stället för sällan och brutalt.   Det stora tricket: sluta aldrig bada Och så hemligheten som skiljer superkallbadaren från alla som ger upp i november: du ska inte ”börja kallbada” till vintern. Du ska bara aldrig sluta bada.   Bada ofta nu i sommar. Fortsätt i augusti när kvällarna mörknar. Fortsätt i september när de flesta hänger upp badhanddukarna för säsongen. Det fina är att naturen sköter progressionen åt dig: vattnet kyls långsamt, vecka för vecka, och kroppen följer med utan att du behöver bestämma något. Oktoberdoppet känns inte som en chock – det känns som en fortsättning på förra veckans dopp, bara snäppet friskare.   En dag i december står du där i snön och inser att du är en av dem: människorna som badar året runt. Inte för att du bet ihop och tvingade dig – utan för att du aldrig slutade. Det är hela tricket. Årstiderna är världens mjukaste träningsprogram, och de är gratis.     Tryggt och hållbart – så håller vanan hela vägen •       Bada aldrig ensam i öppet vatten. Ha alltid någon på land – det gäller sommardopp och vinterdopp lika. •       Gå i långsamt och vänta ut flåsreflexen med långa utandningar innan du går djupare. •       Korta dopp räcker. Tio sekunder till någon minut ger hela upplevelsen – längre är inte bättre, särskilt när vattnet blir kallare. •       Värm upp efteråt: torra kläder, rörelse, något varmt att dricka. Eftervärmen är dessutom halva njutningen. •       Har du hjärt-kärlproblem eller är gravid – prata med läkare innan du börjar. •       Gör det hållbart: fasta baddagar, en badkompis att hålla varandra i gång med, och fira milstolparna. Första septemberdoppet. Första frostmorgonen. Första snön.     Börja mjukt. Börja nu. Du behöver inte bli isvaksbadare. Du behöver inte bli någonting alls. Men om tanken har lockat dig – testa i din takt, på ditt sätt, med sommarens vänliga vatten som start. Avsluta duschen kallt i kväll. Ta ett extra dopp i helgen och stanna i tills det känns friskt. Och när sensommaren kommer: sluta bara inte.   Det är så naturen är tänkt att användas, tror vi här uppe – inte som en kuliss man tittar på, utan som något man kliver ner i, året runt. Vi ses i vattnet.     Källor och underlag •       Akuta fysiologiska effekter av kallvattenexponering (sympatikusaktivering, noradrenalin) – väl belagt i fysiologisk forskning. •       Buijze m.fl., ”The Effect of Cold Showering on Health and Work” (PLOS ONE, 2016) – självrapporterade sjukdagar. Mindre studier på vinterbadare och självskattat välbefinnande (bl.a. finska studier).

Glass hör verkligen sommaren till. Det finns få saker som är så härliga som att njuta av en svalkande glass en varm sommardag. Och vet du vad? Det är faktiskt både enkelt och roligt att göra egen glass hemma. Det bästa med hemmagjord glass är att du själv bestämmer innehållet. Du kan använda säsongens bär, mogna frukter som börjar sjunga på sista versen eller varför inte en skvätt överbliven grädde från helgens efterrätt? Att göra egen glass är ett smart sätt att minska matsvinnet samtidigt som du får något riktigt gott att njuta av.   Fruktglass på några minuter Ett av de enklaste sätten att göra egen glass är att använda frukt eller bär som du redan har hemma. Har du några övermogna bananer, jordgubbar eller hallon liggande är de perfekta att använda.   Enkel bärglass Du behöver: 2 dl valfria bär 2 dl yoghurt 1–2 msk honung Mixa samman ingredienserna tills du får en slät smet. Häll upp i glassformar eller små muggar och ställ i frysen några timmar. Resultatet blir en frisk och krämig glass som passar både stora och små.   Magisk bananglass Har du bananer som börjar bli lite väl mogna? Skiva dem och lägg dem i frysen. När de är genomfrysta mixar du dem till en len och krämig massa. Det låter nästan för bra för att vara sant, men bananerna förvandlas faktiskt till något som påminner om mjukglass. Du kan smaksätta med: Kakao Vanilj Jordnötssmör Hallon eller blåbär Det blir både gott och naturligt sött utan att du behöver tillsätta särskilt mycket extra socker. Proteinglass Vill du ha ett mättande och proteinrikt alternativ är denna glass perfekt som mellanmål eller efter träningen. Den är enkel att göra och kan varieras med olika bär och frukter efter säsong och smak. Du behöver: 1 dl vanilj- eller naturell kvarg eller yoghurt 1 skopa proteinpulver 1 banan Valfria bär eller frukter Gör så här: Mixa samman alla ingredienser tills du får en tjock och jämn smet. Häll upp i en skål eller portionsform och ställ in i frysen i 30–60 minuter. Servera gärna med färska bär eller lite hackade nötter för extra smak och textur.   Gör egna glasspinnar Hemmagjorda glasspinnar är ett roligt projekt att göra tillsammans med barnen under sommarlovet. Blanda exempelvis: Jordgubbar och yoghurt Mango och kokosmjölk Blåbär och vaniljyoghurt Häll upp i glassformar, sätt i pinnar och låt frysa över natten. Nästa dag har du sommarens kanske godaste mellanmål färdigt i frysen.   Några smarta tips Frys in bär när de är som bäst i smak. Använd överbliven frukt istället för att slänga den. Lite vanilj ger ofta en fylligare smak. En nypa salt kan framhäva sötman på ett fint sätt.   Ät och njut! / Anna-Lena

En bra hudvårdsrutin behöver inte innehålla många produkter. Ofta räcker det med några få, noggrant utvalda steg som hjälper huden att bevara sin naturliga balans. Genom att anpassa rutinen efter din hudtyp och hudens aktuella behov kan du ge huden rätt förutsättningar att hålla sig mjuk, återfuktad och välmående. Innan du bygger din rutin är det bra att ta reda på vilken hudtyp du har. Torr, känslig, mogen och kombinerad hud har olika behov, och huden kan dessutom förändras beroende på årstid, klimat och livsstil. Genom att lyssna på hudens signaler blir det lättare att välja produkter som passar just dig.   Börja med en enkel grund   En hudvårdsrutin behöver inte vara avancerad för att vara effektiv. Det viktigaste är att rengöra huden skonsamt och tillföra återfuktning som hjälper huden att bevara sin naturliga fuktbalans. På morgonen kan en mild rengöring följas av ett återfuktande serum eller en ansiktskräm, beroende på vad huden behöver. På kvällen är det viktigt att rengöra huden från dagens smuts, makeup och andra föroreningar innan du återfuktar huden med produkter som passar din hudtyp. En enkel rutin är ofta lättare att följa över tid, och regelbunden användning ger vanligtvis bättre resultat än att byta produkter ofta.   Anpassa rutinen efter hudens behov   Hudens behov förändras under året. Under vintern kan kall luft utomhus och torr inomhusluft göra huden torrare och mer känslig. Då kan huden behöva mer återfuktning och näring för att kännas mjuk och behaglig. Under sommaren upplever många att huden trivs bättre med lättare produkter, men den behöver fortfarande återfuktning för att må bra. Har du torr hud kan produkter med vårdande växtoljor hjälpa huden att bevara fukten. Känslig hud mår ofta bra av skonsamma produkter med få ingredienser, medan mogen hud kan behöva extra näring och återfuktning för att bibehålla sin smidighet och lyster.   Stärk hudens naturliga barriär   Hudens barriär är dess naturliga skydd mot yttre påfrestningar och hjälper samtidigt huden att bevara fukt. När hudbarriären fungerar som den ska känns huden mjuk, balanserad och mindre benägen att bli torr. Därför är det viktigt att välja produkter som vårdar huden utan att störa dess naturliga balans. Naturliga och ekologiska ingredienser som jojobaolja, blåbärsfröolja, nyponrosfröolja och gurkörtsolja är uppskattade för sina vårdande egenskaper och hjälper huden att bevara fukt och smidighet. Om huden känns stram eller torr kan det vara ett tecken på att den behöver mer återfuktning eller en skonsammare rutin.   Ge huden tid   Det är lätt att vilja prova många nya produkter samtidigt, men huden mår ofta bättre av att förändringar sker stegvis. Introducera gärna en ny produkt i taget så att huden får tid att vänja sig och du enklare kan se hur den reagerar. Regelbunden användning är också viktig. Huden förändras inte över en natt, utan behöver tid för att vänja sig vid en ny rutin. Genom att använda produkterna kontinuerligt blir det lättare att utvärdera vad som fungerar bäst för just din hud.   Hitta en rutin som fungerar för dig   Det finns ingen hudvårdsrutin som passar alla. Det viktigaste är att utgå från din egen hud och anpassa produkterna efter hur den känns. Vissa perioder behöver huden mer återfuktning, medan den andra gånger känns balanserad med en enklare rutin. Genom att rengöra huden varsamt och välja återfuktande produkter som passar din hudtyp ger du huden goda förutsättningar att bevara sin naturliga balans. En genomtänkt hudvårdsrutin handlar inte om att använda flest produkter, utan om att skapa en rutin som känns hållbar och fungerar för dig – varje dag.

Det finns en spabehandling som inte kräver bokning, inte kostar någonting och har forskning i ryggen. Japanerna har ett namn för den: shinrin-yoku – skogsbad. Här berättar Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare av c/o Gerd, varför tio minuter bland träd kan vara den mest holistiska skönhetsrutinen du har – och hur du gör, var du än bor. Av Anna-Lena, hudterapeut och medgrundare c/o Gerd   Den mest kraftfulla spabehandlingen är gratis Jag har arbetat som hudterapeut i hela mitt yrkesliv. Jag har byggt behandlingar, drivit salong och dagspa, och utvecklat våra produkter sedan starten 2008. Så tro mig när jag säger: den mest kraftfulla spabehandlingen jag känner till finns gratis utanför våra dörrar.    Jag och Johan är uppvuxna här i norr, med skogen som vardagsrum. Vår mamma Gerd tog med oss ut i alla väder – vi plockade bär, förädlade örter och rötter, och lärde oss att naturen inte är en plats man besöker, utan något man är en del av. Det vi inte visste då var att forskningen en dag skulle ge mamma rätt.     Vad säger forskningen? Begreppet shinrin-yoku – ungefär ”att bada i skogens atmosfär” – myntades i Japan redan 1982, och sedan dess har japanska forskare studerat vad vistelse i skog faktiskt gör med oss. Resultaten pekar åt samma håll: studier har uppmätt sänkta nivåer av stresshormonet kortisol, lägre blodtryck och lugnare puls hos personer som vistats i skogsmiljö, jämfört med stadsmiljö.     En del av förklaringen tros vara fytoncider – de doftämnen som träd själva avger. Men mycket är också enklare än så: i skogen saktar vi ner, andas djupare och låter nervsystemet gå ner i varv, ungefär som i en kravfri meditation.     Och så det ärliga, som ni vet att vi alltid säger: forskningen på skogsbad är fortfarande ung, och effekterna i studierna är måttliga – det här är ingen mirakelkur. Men det är en av få ”behandlingar” som är gratis, utan biverkningar och tillgänglig för nästan alla. Med den riskprofilen behöver forskningen inte vara perfekt för att det ska vara värt tio minuter av din dag.     Vad har det med skönhet att göra? Allt, om du frågar mig. Som hudterapeut ser jag varje vecka vad stress gör med människor – och huden är ofta först med att skvallra. Holistisk skönhet betyder att hela kroppen räknas: sömnen, andningen, stunderna av verklig återhämtning. Ett lugnt nervsystem syns, precis som en god natts sömn syns.   Det är också därför våra produkter luktar som de gör. Cypress, rosenträ, skog och mark – vi försöker fånga känslan av att kliva ut i naturen och ta ett djupt andetag. Men originalet är alltid bäst. Produkterna är till för alla stunder när du inte kan vara i skogen.     Övningen: tio minuter skogsbad Du behöver ingen fjällskog. En park, en dunge eller ett par träd på vägen hem räcker.   Så här gör du: •       Lämna mobilen hemma, eller sätt den på flygplansläge längst ner i fickan. Det här är tio minuter utan att vara nåbar. •       Gå långsamt. Mycket långsammare än du brukar. Du ska ingenstans – det är hela poängen. •       Använd sinnena, ett i taget. Lyssna: hur många olika ljud hör du? Känn: dofterna efter regn, barken under handen. Titta: ljuset som rör sig genom lövverket. •       Andas djupt, genom näsan. Låt utandningen bli längre än inandningen. •       När tankarna drar iväg – och det gör de – låt dem passera. Du kan tänka dem sen. •       Stanna en stund innan du går tillbaka. Bara stå. Bara vara.     Tio minuter räcker. Gör det till en vana – på lunchen, efter jobbet, med barnen – så märker du snart att kroppen börjar längta dit själv.     Världens största spa har alltid öppet Här uppe i Jokkmokk ligger vår fabrik mitt i det jag på fullaste allvar kallar världens största spa: mil efter mil av skog, myr och fjäll, med luft som känns nytvättad och tystnad man kan höra. Det är här våra produkter föds, och det är hit vi går när huvudet är fullt.   Men skogsbadets hemlighet är att det inte kräver Lappland. Det kräver bara att du går ut genom dörren, hittar närmaste träd – och stannar en stund. Spat är redan byggt. Det har alltid öppet. Och du har alltid råd.     Källor och underlag •       Shinrin-yoku lanserades av japanska skogsstyrelsen 1982; forskningsfältet har vuxit sedan dess. •       Japanska studier (bl.a. Park m.fl., Environmental Health and Preventive Medicine, 2010) har uppmätt sänkt kortisol, lägre blodtryck och puls vid skogsvistelse jämfört med stadsmiljö. •       Forskning om fytoncider och immunmarkörer (bl.a. Qing Li, Nippon Medical School).